Matte också! Jag fick ge upp kampen. Nu är klorna klippta. Pep och krånglade gjorde jag men det hjälpte inte. Att människorna skall vara så nedra bestämda.... Men så här i efterhand känns det bra att klorna är lite kortare.

Inte på mig utan på en handikappad man i 75-årsåldern som kom körandes i elrullstol. Det låter hemskt men han var faktiskt riktigt dum! Vi var och hämtade lillmatte på skolan och skulle gå över ett övergångsställe i en fyrvägskorsning. Vi ställde oss och väntade på grön gubbe och just då var vi de enda som stod där, jag, Alicia, matte och Adrian som sov i vagnen. När det blev grönt började vi gå över. Jag tyckte att det var mycket trafik och så är jag ju inte van vid att gå vid barnvagn så jag gick lite svängigt. Ändå höll matte mig i kort koppel så max en meter från barnvagnen gick jag. Matte såg plötsligt något i ögonvrån och drog in mig samtidigt som hon vände huvudet över axeln för att möta mannens blick. Då slängde han surt ur sig "Håll in den jäveln" och menade lilla mig. Matte trodde inte sina öron och sa "ursäkta vad sa du?" följt av "fy fan vad otrevligt"! Hon blev så ställd så hon fann sig inte att säga något fyndigt tillbaka. Matte undrar hur fasen man kan säga så till en småbarnsförälder som har fullt sjå att få sina barn och sin hund säkert över en hårt trafikerad gata. Visst han är handikappad men vad ger honom rätt att vara så otrevlig och respektlös? Vad ger det barnen för bild om hur man uppför sig mot andra människor. Kunde han inte bara sagt ursäkta mig, eller plingat eller använt något annat ord för att påkalla uppmärksamhet? Man upphör aldrig att förvånas över vilka människor det finns!